Jobbdag

Imorse såg jag fram emot att susa fram på min cykel och höra fågelkvitter på vägen. Det blev inte så. Nej då, snöblandat regn, grå himmel och iskall vind var vad som mötte mig när jag tappert trampade iväg till jobbet. Inte en drömstart på dagen. 

Men dagen blev bra ändå. Jag har jobbat, ätit god lunch på stamstället och nu väntar jag på att min guldklimp ska vakna så att jag får krama alla kramar och pussa alla pussar som jag missat idag. Jag saknar henne när jag jobbar men det är samtidigt bra att hon och Maken får egentid tillsammans och jag får träffa andra vuxna och tänka på lite annat. Det gör oss alla gott och jag är glad över den här lösningen. 

Imorgon är hela familjen lediga tillsammans. Jag hoppas på solsken och fågelkvitter då så att vi kan ta en skön långpromenad alla tre. 

Vårtecken

På förmiddagen drack jag mitt te med balkongdörren på glänt medan fåglarna kvittrade utanför. Det är så härligt när de första vårtecknen visar sig. På tal om vårtecken så ska jag hämta min gamla cykel idag. Den har varit på reparation/service hos en man som  jag hittade via en grupp på Facebook. Nu är cykeln redo för att transportera mig i  många år till, förhoppningsvis. Jag ska skaffa en barnsits och hjälmar, sen ska jag och N cykla runt. Det ser jag fram emot. 

När cykeln tas fram från vintervilan är det vår. I mitt fall har cykeln stått sedan hösten 2013 när jag började tycka det var obekvämt att cykla på grund av graviditeten, förra året gick jag med barnvagn överallt men i år ska det cyklas. Jag ser fram emot cykelutflykter med picknick, bad och bara vanlig vardagscykling. 

Sjuka

Veckan började så bra men i slutet blev det lite sämre. Magsjukan slog till mot hela familjen samtidigt. N har varit lite extra gnällig och inte velat äta ordentligt sedan mitten av veckan. I torsdags fick hon vaccination och på kvällen fick hon hög feber, inte så konstigt efter sprutorna. Samma kväll började Maken må illa och på natten var det min tur. Som vanligt när det gäller magsjuka i vår familj så är det jag som drabbas värst. I fredags kom min mamma som en räddande ängel och hjälpte till. N lät ingen annan än mig hålla henne men det var ändå skönt att ha nån här som orkade leka lite och fixade lite mat till N. Igår vände det och nu börjar vi återhämta oss. Det är inte kul när alla är dåliga samtidigt. N har kanske inte haft regelrätt magsjuka men nåt har inte varit bra. Idag äter hon bättre men det är jobbigt för mammahjärtat att känna att hon har minskat i vikt de här dagarna. Nu skrattar hon och leker så det är ingen fara, vätska har vi fått i henne hela tiden.

Nu ser vi fram emot nästa vecka och hoppas att den blir bra. Vi skulle ha haft kalas för N i fredags och igår men det fick vi så klart ställa in. Nu ska vi försöka hitta en nytt datum, kanske till och med ett där alla kan så att alla kan träffas samtidigt. Det är inte lätt i en familj där många jobbar helg.

Snart tillbaka

De senaste två veckorna har inte varit någon hit ur viktminskningssynpunkt men jag börjar känna att jag är på väg tillbaka. Ikväll har jag skrivit upp olika frukostförslag med pp-värde för att ha koll på vad jag ska äta på morgonen. Om jag slarvar med frukosten fortsätter det ofta under resten av dagen. Jag ska även skriva upp olika maträtter och göra matsedel så att jag är förberedd. Jag tror att det kommer bli lättare när vi har kommit in i våra nya rutiner och hittat bra tider för måltider. Jag känner mig hoppfull.