Den här dagen för ett år sedan

Idag är det en fin dag. Solen börjar skymta fram mellan molnen och jag har precis druckit dagens första kopp te, den godaste på dagen. Jag brukar vänta med den tills dottern har somnat så att jag kan dricka den vid rätt temperatur och i min egen takt.

För ett år sedan var jag på förlossningen för igångsättning. En stor dag, dessutom min födelsedag. Jag tänker tillbaka på hur det var förra året, alla känslor och hur otålig jag var när hela dagen gick utan att något hände. På kvällen satte det så småningom igång och tidigt på morgonen kom vår älskade solstråle, ljuset i vårt liv. Hon slipper dela sin födelsedag med mig och min egen födelsedag är för alltid förknippad med hennes födelse.

Förlossningen var en väldigt stark upplevelse och jag älskar att prata om den med Maken och minnas förloppet och alla detaljer.

Tänk, förra året satt vi på vårt rum och åt pizza som vi fått levererad från Makens förra jobb. Vi hade massa tankar men egentligen inte en aning om hur livet som föräldrar egentligen är. Vissa saker är man förberedd på medan andra tar en helt på sängen. I slutänden så är det värt allting, varje sömnlös natt, varje kopp med kallt te. Att vara förälder är jobbigare än jag trodde men samtidigt mycket större och mer underbart än jag kunde föreställa mig.
Störst av allt är kärleken. ❤️

Vikten av vikten

Som en del av er säkert märkt är det här ingen viktblogg längre. Jag kan inte sia om vad som händer i framtiden, men här och nu är det fantastiskt skönt att inte vara fixerad vid min (över)vikt hela tiden. Visst har jag dagar när jag funderar över om jag ska göra ett nytt försök men de tankarna försvinner ganska fort. Det beror inte på att jag har gått ner i vikt. Jag är fortfarande överviktig, skillnaden är att jag inte lider av det längre.

Graviditeten, förlossningen och det senaste året som förälder har förändrat mig och min syn på min kropp. Min kropp är fantastisk! Den klarar mycket, mer än jag trodde. Den fyller sin funktion och den är älskad. Jag väger ungefär samma som innan jag blev gravid men till utseendet är kroppen förändrad. Inte så konstigt, den har ju gått igenom en himla resa.

Jag jobbade med ett acceptera min kropp redan innan jag blev gravid. Det är inget som kommit gratis utan jag har aktivt, men utan professionell hjälp, jobbat med det. Vissa dagar går bättre och andra sämre. Vissa dagar skulle jag gärna försöka mig på nån ny quick fix för att bli smal, men jag är inte tillräckligt motiverad för att börja. I den process jag är just nu tar jag det som ett gott tecken. Jag är tillräckligt nöjd med mig själv för att inte hoppa på nån viktminskningsmetod.

Jag vill ge min dotter sunda mat- och motionsvanor. Jag har själv helt okej vanor, jag äter för mycket godis men det har jag dragit ner på sen dottern blev nyfiken på vad jag äter. Det lilla jag äter nu äter jag när hon sover. Jag motionerar och tränar (mindre organiserad träning och mer vardagsmotion sedan hon föddes). Jag känner mig redo att ge henne goda vanor.
Dessutom, och det är väldigt viktigt för mig, vill jag visa henne att man alltid är bra. Man är bra oavsett vikt, utseende eller andra normer som samhället prackar på oss. Hur ska jag kunna få henne att tro på det om jag själv bär på ett illa dolt självhat på grund av min vikt?

Det här är inte självklart för mig. För bara några månader sedan skrev jag ett inlägg om att jag vill gå ner i vikt nu innan dottern förstår vad det är jag gör. Nu har alltså pendeln svängt, det är möjligt att den gör det igen. Det är ett komplext ämne med flera olika sidor. Men så här är alltså mina tankar just nu. Hur tänker ni?

Framtiden

Mitt huvud är fullt med tankar på framtiden. Jag har planer på att eventuellt ta upp mina studier igen vid sidan av jobbet. Jag hoppade av när jag fick mitt nuvarande jobb men skulle vilja ta examen. Jag har skickat ett mail till en studievägledare så jag hoppas att jag får lite råd och input.

I april börjar jag jobba heltid igen. Jag känner mig ganska redo för det (inte lika redo för att lämna bort dottern hela dagarna) och känner mig peppad på att bli riktigt bra på mitt jobb. Jag gick på föräldraledighet samma vecka som jag blev klar med drygt ett års internutbildning så nu blir det ”skarpt” läge även om jag har mycket kvar att lära. Men nu kan jag börja bidra på ett annat sätt än under utbildningstiden.

Sen finns så klart massor av tankar angående familjen, både små och stora saker. Jag ser fram emot våren och att kunna gå på utflykt med matsäck i skogen. Jag ser fram emot att förhoppningsvis få syskon till N. Som ni märker blandas det stora med det lilla hej vilt. Men det som ligger närmast i tiden är N’s födelsedag om en dryg vecka.

Framtiden känns ljus och jag är full av tillförsikt.

Jobb

Idag jobbade jag för första gången sedan jul 2013. Jag ska jobba en dag i veckan fram till jag börjar på heltid igen i april. Dottern var hemma med sin pappa. Det känns bra att de får lite mer tid ensamma. För mig kändes det lite konstigt att lämna dem imorse men samtidigt var det roligt att komma iväg och jobba. Jag tänkte på, och pratade om, annat än blöjor, mat och sovtider medan dottern och Maken fick en härlig heldag tillsammans, win-win.
Imorgon är vi lediga tillsammans hela familjen. Vi får se vad vi hittar på, pulka eller simhallen finns i tankarna.

Baklava

Häromdagen bakade jag baklava för första gången. Makens kusins fru, S, var snäll och visade mig hur man gör. Vi gjorde det enkelt för oss och köpte färdig filodeg. Degen varvades sedan med smält smör som penslades på. När vi hade gjort ungefär hälften la vi på ett lager finhackade (i matberedare) valnötter som blandats med socker.

2015/01/img_1999.jpg

Sedan la vi på resten av degbladen och varvade med smält smör. Innan vi hade på smöret över sista lagret skar vi baklavan i bitar.

2015/01/img_2002.jpg

In i ugnen, först med enbart undervärme och sedan med värme både uppe och nere.

2015/01/img_2003.jpg

När baklavan var klar hällde vi över en sockerlösning med lite kardemumma och lite, lite citronsyra.

2015/01/img_2005.jpg

2015/01/img_2004.jpg

Baklavan blev härligt glansig och smakade riktigt gott. Bästa gång ska jag dock öka mängden nötfyllning och även blanda i pistagenötter och kardemumma i blandningen. I sockerlösningen ska jag ha i lite rosvatten. Det ska bli kul att testa. Det var inte så svårt att göra men vi sparade mycket tid och arbete genom att köpa färdig deg.

Jag ber om ursäkt för suddiga bilder, de såg okej ut på mobilen men inte när de blev större.

Tekakor

Idag, ikväll snarare, har jag bakat tekakor.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1973.jpg
Jag tog receptet från kokboken på bilden men ökade mängden salt och socker för att få lite mer smak på brödet.

Före jäsning.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1974.jpg
Efter jäsning

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1975.jpg
Efter att jag plattat ut kakorna skulle de jäsa ytterligare trettio minuter på plåten.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1977.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1978.jpg
De blev inte så platta som jag hade trott men de kanske sjunker ihop något när de svalnar.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1979.jpg
De smakade väldigt bra och jag är nöjd med brödet. Förra gången blev de smaklösa men den här gången blev de perfekta. Jag vill gärna baka mer bröd själv och köpa mindre. Har ni några bra recept på gott bröd?

Nytt intresse

Jag har fått ett nytt intresse, bakning. Jag har bakat flitigt den senaste månaden och provat en hel del nya recept. Jag har till och med bakat bröd, det blev ingen hit men skam den som ger sig. Jag har fått mycket inspiration från Jennys matblogg och där hittade jag även dagens kakor.

Det blev kladdkaka med Polly

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1967.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1968.jpg
En riktigt god kladdkaka men jag hade nog kakan lite för långt upp i ugnen eller så tryckte jag inte ner pollysarna tillräckligt för de blev lite hårda på ovansidan. Annars var det väldigt gott med den sega pollyn och en riktigt kladdig kladdkaka.

Det blev även Dumlekakor.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1969.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1970.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3f3/11493983/files/2015/01/img_1971.jpg
Först blev jag lite besviken men när de hade svalnat var de riktigt goda. De har en kraftig chokladsmak med härlig dumlekola inuti. Jag bjöd på fika på kvällen men tycker själv att det blev lite för mycket choklad. Det hade varit gott med något att bryta av med.

Om ni är nyfikna på recepten så titta in hos Jennys matblogg där finns massor av härliga recept.

Bära nära

Idag har jag gjort något som jag har velat sedan innan jag blev gravid. Jag bar dottern i ett bärdon istället för att ta vagnen. Det här var första gången som jag gjorde det någon längre stund så vagnen var med som backup men det gick över förväntan. Det var dock skönt att ha vagnen så att hon kunde sitta i den när mötet på jobbet drog ut på tiden. Jag vill nu bära henne mer och oftare, det är mysigt att ha närheten och dessutom är det väldigt smidigt ibland att slippa krångla med vagnen.

Innan jag blev gravid drömde jag om att bära i sjal och jag gjorde det hemma ibland när hon var riktigt liten. Nu är hon för tung för att trikåsjalen ska avlasta bra och dessutom tyckte jag att det var lite omständigt att knyta med så mycket tyg. Jag har fortfarande inte gett upp tanken på en sjal men vår ergonomiska sele funkar väldigt bra. När dottern var liten ville hon inte sitta i den några längre stunder men nu gillar hon att komma upp lite högre och se vad som händer.

Jag känner av bärandet lite i ryggen och axlarna, eftersom jag är ovan så spände jag mig säkert. Förhoppningsvis kan bärandet även förbättra min hållning och stärka musklerna. Nu är jag sugen på en promenad i skogen med tillhörande picknick, tyvärr är inte vädret så lockande men någon dag ska jag minsann ta mig ut.

Nytt fokus

De senaste dagarna har jag funderat över var jag står och hur jag ska gå vidare.

När det gäller bloggen så ger den mig mer ju mer aktiv jag är både vad gäller skrivandet och att kommentera andras bloggar. Nu har jag inte riktigt tiden eller energin/koncentrationen som behövs för att gå in i bloggvärlden så mycket men jag ska ändå försöka hålla liv i bloggen. Om det tar tid innan jag svarar på kommentarer, om jag missar att svara eller är fortsatt dålig på att kommentera hos er andra så beror det inte på ointresse utan på att jag har mycket omkring mig och känner mig lite splittrad.

När det gäller vikten så går det upp och ner. Jag är nöjd med hur det har gått hittills även om jag gärna skulle se större resultat. Jag är inte så strikt i mitt ätande så det är inget mysterium varför jag inte går ner mer. Jag funderar på att sätta nya mål och försöka att inte enbart fokusera på vikten.

Jag mår bättre när jag äter regelbundet och ser till att få i mig mat istället för choklad eller kakor. Målet just nu kanske borde vara att äta just regelbundet och på ett sätt som får mig att må bra och ger mig energi. Att räkna pp känns inte lika angeläget. Det lutar mot att jag säger upp mitt medlemskap i VV, iaf för en tid framöver. Jag kanske mycket väl tar upp de igen när jag känner att jag har kommit så långt att jag kan ta till mig och tillämpa deras program.

Det är viktigt för mig att få en bättre relation till mat och ätande. Nu när det finns en liten i familjen känns det viktigt att vara en förebild och ge henne så bra förutsättningar som möjligt.